Redan den 21:e mars beslutade riksdagen att införa trafikdatalatring. Märkligt nog har det varit väldigt tyst om att riksdagen inom bara några veckors tid kommer att debattera och rösta om huruvida tröskeln för utlämning av data ska sänkas radikalt (hela lagförslaget finns här). För den som vill framföra invändningar är det alltså hög tid att kontakta förtroendevalda nu. I nuläget krävs att fängelse är föreskrivet för det misstänkta brottet och att det bedöms ge annan påföljd än böter. Regeringen vill nu ändra detta så att data ska kunna lämnas ut även då det misstänkta brottet inte är allvarligare än att det bedöms ge böter. Detta är tänkt att ske genom en ändring av lagen om elektronisk kommunikation 6 kap. 22 §. Det finns även en socialdemokratiskt motion om att förbjuda anonyma mobilnummer som kommer att behandlas samtidigt.

Det är värt att notera att datalagringsdirektivet inte alls reglerar utlämning av uppgifter. Egentligen behöver Sverige inte lämna ut några som helst uppgifter som lagras i enlighet med direktivet. Det här är alltså någonting som Sveriges riksdag helt självständigt fattar beslut om. Se gärna miljöpartiets förslag och läs mer om polismetodutredningen på Mark Klambergs blogg. Se även mina andra blogginlägg om datalagringsdirektivet.

Från det ena till det andra. Det har skrivits en hel del (Ekot, P3 Nyheter, IDG, SvD) om EU-domstolens avgörande om förhållandet mellan datalagringsdirektivet och Ipred. Det uttrycks på flera ställen att det inte finns någon konflikt mellan dessa och därav kan man lätt få intrycket att trafikdata som lagrats i enlighet med direktivet kan lämnas ut enligt ”Ipred-lagen”, men så är inte fallet. Domstolens dom utgår såvitt jag kan se från antagandet att uppgifterna i fråga inte lagrats med stöd av datalagringsdirektivet och att lagring skett på ett sätt som är förenlig med Artikel 15.1 i direktivet om behandling av personuppgifter och integritetsskydd (detta är upp till högsta domstolen att pröva). Annars hade utlämning endast fått ske till behöriga myndigheter och inte privata aktörer.

Jag har litet svårt att förstå hur man ska tolka domstolens uttalande om att den svenska lagstiftningen i princip kan ”säkerställa en rimlig avvägning i en sådan situation mellan upphovsrättsinnehavarnas skydd för sina immateriella rättigheter och en internetabonnents eller internetanvändares skydd för sina personuppgifter”. Generaladvokatens förslag till avgörande från november uttalade att uppgifter inte får lämnas ut i syfte för vilket de inte i lagstiftningen uttryckligen lagrats. Såvitt jag kan se berör själva domen bara avvägningen mellan olika intressen och motsäger inte generaladvokaten i detta hänseende. Daniel Westman verkar göra en liknande tolkning (Svd tolkar honom dock annorlunda vilket är litet förvirrande). Om det stämmer verkar ju rubrikerna om ”grönt ljus för Ipred” vara ganska vilseledande.

Uppdatering: se även EDRI.org om målet i EU-domstolen.