Public Domain-dagen

Mathias Klang på bloggen Techrisk uppmärksammar att det imorgon är Public Domain-dagen. Nu tror jag väl i och för sig att upphovsrättens skyddstid löper 70 år från dagen för upphovsmannens frånfälle, men även om det inte är knutet till nyåret (edit: minata påpekar i en kommentar nedan att det faktiskt alltid är knutet till nyår) så är det välkommet att uppmärksamma vilken rik skatt vi har i form av de verk som inte omfattas av upphovsrätten. En skatt som skulle kunna bli ännu större om vi bara begränsade längden på skyddstiden kraftigt.

Utöver de utländska upphovsmän som Klang nämner finns det fler public domain-händelser att se fram emot under året som kommer:

• 16 mars – Selma Lagerlöf, svensk författare, nobelpristagare
• 20 maj – Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare
• 20 oktober – Gunnar Asplund, svensk arkitekt (arkitekten bakom exempelvis Stockholms stadsbibliotek)
• 9 november – Neville Chamberlain, brittisk premiärminister 1937-1940
• 16 november – Albert Engström, svensk författare och konstnär.

För att få litet perspektiv på tidsrymderna tycker jag Selma Lagerlöf är ett bra exempel att lyfta fram. Hon föddes 1858. Det är samma år som den revolutionerande Bessemermetoder för stålframställning togs ibruk här och det var också under 1850-talet som man började bygga järnvägen Sverige:

Selma Lagerlöf dog några dagar efter att finska vinterkriget tog slut 1940:

Om några månader går upphovsrätten till hennes verk ut. I en tid då vi har ny teknik, större välstånd och ett helt annat samhälle:

Är det rimligt att vi har en upphovsrätt som sträcker över sig så långa tidsspann?
Den unge musiker som imorgon dag skriver en låt åtnjuter ett skydd som inte går ut förrän år 2140 (förutsatt att denne är 20 år gammal och lever i ytterligare 60 år). Ta en titt på bildserien ovan och försök föreställ dig hur samhället kommer att se ut år 2140.