Jag har skickat ut några frågor till en lång rad kandidater i EU-parlamentsvalet, men så här långt har svaren nästan helt uteblivit. Det förvånar mig. Jag postar en kopia av mina frågor här ifall någon kandidat längre ner på listorna som inte fått dem skulle vilja visa framfötterna och svara (och för er läsare som uppslag till ämnen att ta upp med tilltänkta kandidater):

  1. Har du någon konkret handlingsplan för hur EU kan göras mer demokratiskt och det politiska arbetet mer transparent?
  2. Skall EU ges egen beskattningsrätt?
  3. Vad är din inställning till subsidiaritetsprincipen och hur kommer den att yttra sig rent praktiskt om du blir vald?
    I vilken utsträckning är du beredd att gå emot din egen linje i andra frågor i försvaret av denna princip?
  4. Vad är din inställning till att EU under sekretess förhandlar fram internationella avtal om harmonisering av regelverk och cementering av vissa existerande EU-regler?
  5. Ser du något demokratiskt problem med att en mindre grupp människor utan insyn men ofta med input från storföretagsintressen förhandlar fram avtal och sedan ställer EU-parlamentet inför fullbordat faktum (och om avtalen antas samma sak senare upprepas i förhållande till utvecklingsländer som tidigare medvetet utestängts från processen)? Hur tänker du förhålla dig till och jobba med detta?
  6. Om du är kritisk till sekretessen men positiv till avtalsinnehållet kommer du ändå vara beredd att av principiella skäl motsätta dig internationella avtal beredda utan insyn för att på så sätt tvinga fram större transparens och möjlighet för medborgerligt deltagande under hela processen?
  7. Hur ställer du dig till ISDS-klausuler (som ger företag rätt att kräva ersättning av stater utom ramen för den nationella lagstiftningen)?
  8. Om du inte tänker motsätta dig ISDS-klausuler i handelsavtal mellan EU och USA: kan du presentera några siffror på idag uteblivna investeringar mellan dessa regioner till följd av bristfälligt investeringsskydd som du menar uppväger de risker för den nationella självbestämmanderätten och skattebetalarna som ISDS-klausuler innebär?
  9. Trots att europeiska patentkonventionen inte tillåter patent på ”mjukvara som sådan” beviljas ändå en mängd patent på mjukvara för datorer – i många fall på fullständigt elementära lösningar. När vi nu fått ett nytt patent med enhetlig verkan i EU (med ett par länder undantagna) ökar risken betydligt för att även svenska småföretagare utsätts för problemen. Detta alltså även om vi utvecklar program och algoritmer helt självständigt. I USA har redan mjukvarupatenten skapat enorma problem med så kallade Non-Practicing Entities – företag som köper upp många breda patent och sedan, utan att tillverka något själva, på ett parasiterande sätt livnär sig på på att stämma dem som gör det. Dessa problem finns väl belagda och kvantifierade i forskning. Hur kommer du att agera för att skydda svenska och europeiska mjukvaruutvecklare mot detta hot? (De som tillverkar gratis öppen källkodsprogram som t ex. Linux, OpenOffice, m.fl. är extra utsatta)
  10. Idag kan upphovsrätten skydda verk i upp till ~130 år. Det finner jag personligen helt orimligt.
    • Ungefär hur lång tid tycker du att det är rimligt att den ideella upphovsrätten (rätten till erkännande, skydd mot förvanskning, etc) gäller från och med att verket gjorts tillgängligt för allmänheten?
    • Ungefär hur lång tid tycker du att det är rimligt att den ekonomiska upphovsrätten (kontroll över kopiering och tillgängliggörande) gäller från och med att verket gjorts tillgängligt för allmänheten?
    • Kommer du att i EU-parlamentet jobba för eller stödja förslag som syftar till att sänka skyddstiderna?
    • Kommer du att i EU-parlamentet motsätta dig förslag som syftar till att öka eller cementera nuvarande skyddstider?
  11. Stödjer du ett avskaffande av privatkopieringsersättningen (extraavgiften på lagringsutrymme i mp3-spelare, hårddiskar, minnesstickor, etc)? Om inte, varför?
  12. Har du någon informationspolitiska agenda och hur ser den i sådana fall i grova drag ut? (länka gärna, om den redan finns beskriven någonstans)

Det enda utförliga, engagerade och insatta svaret jag fått är från Cecilia Wikströms (fp) assistent Daniel Sjöberg. Just ISDS-klausuler verkar dock vara litet av en blind fläck, vilket jag tycker är litet märkligt i och med att motståndaren vänsterpartiet gjort det till en av sina valfrågor. Daniel Sjöberg delar inte min bedömning vad gäller det s.k. EU-patentets risker, men kallar spontant mjukvarupatent för en ”styggelse”. Svaret på fråga 6) verkade vara nej. Bra med ett ärligt svar, men likväl beklagligt.

Från miljöpartiet har jag fått ett svar från Bodil Ceballos vars innehåll förvånade mig litet. Hon har inget eget svar på fråga 1) om hur EU ska bli mer demokratiskt och transparent utan hänvisar till gruppens arbete för detta. Angående närhetsprincipen för beslut säger hon: ”jag kommer att rösta för det som är vår politik när det kommer upp även om jag egentligen tycker att det bör hanteras på en annan nivå. Alternativet är att ‘motståndarna’ får mer utrymme att påverka politiken”. Hon har inte satt sig in i frågan om privatkopieringsersättning och svarar angående upphovsrätten att dagens skyddstider är orimliga men ”I sig är det inte tiderna som är det viktiga utan möjligheten att kunna försörja sig på sina verk. Vi behöver hitta ett regelverk som mer utgår från att uppmuntra kreativitet än från en skyddslag.” Detta låter väldigt märkligt för mig. Om skyddstiderna inte är viktiga betyder ju det att det är oväsentligt att allmänhetens tillgång till kultur försämras.

Utöver ovanstående frågor hade jag en kort mejlväxling med Olle Schmidt efter att han försvarat ISDS-klausuler i P1. Jag finner det intressant att han inte kunde svara på fråga 8).

Forskaren Joe Karaganis har förresten myntat begreppet ”corporate sovereignty” för att beskriva ISDS. Jag undrar om vi skulle behöva något liknande begrepp i svenskan för att tydliggöra vad det handlar om.

Annonser

Piratpartiet har publicerat en rapport som på ett mycket överskådligt sätt visar vad partiet gjort och åstadkommit i EU-parlamentet. All heder åt Engström och Andersdotter för deras värdefulla insatser för en sund informationspolitik och mänskliga rättigheter. Möjligtvis kan jag tycka att Carl Schlyters (mp) roll i Acta-protesterna förminskas på ett litet orättvist sätt. Acta-bloggen fyllde en mycket viktig funktion (precis som nu aktuella ttippen gör det idag).

Hur som helst, jag skulle vilja balansera rapporten genom att ta upp vad jag upplever vara ett betydande misslyckande: piratpartiet lyckades inte stoppa det enhetliga EU-patentsystemet. Det innebär såvitt jag förstår att Sverige kommer att ingå i ett europeiskt patentsystem med bristande möjlighet till demokratiskt ansvarsutkrävande där vi på sikt riskerar att utsättas för mjukvarupatent.

Vad värre är verkade Christian Engström göra felbedömningen att EU-patentet (”unitary patent”), till följd av oenighet bland medlemsländerna, aldrig skulle bli verklighet. Även om piratpartiet vid omröstningen i EU-parlamentet motsatte sig ändringarna försökte man, kanske på grund av denna missbedömning, aldrig i förväg väcka allmän opinion och uppmana medborgare att göra sin röst hörd. Detta misslyckande förtar inte de goda saker (pp) uppnått och jag skulle inte avråda någon från att rösta på (pp) av denna anledning, men det är likväl en besvikelse att det inte ens gjordes några försök till gräsrotsmobilisering.

 

Futuriteter visar hur illa det står till med källkritiken (för att inte tala om vanligt sunt förnuft) idag. I en artikel i DN-kultur påstås att 1,2 miljarder jobb riskerar försvinna fram till 2015 om inget görs för att minska piratkopieringen. Antalet invånare i EU är 500 miljoner… Går man till själva rapporten (pdf), som för övrigt beställts av Business Action to Stop Counterfeiting and Piracy och tas upp i detta Techdirt-inlägg, kan man dock se att ”kreativa industrier” i DN-artikeln har ändrats till musikbranschen och att 1,2 miljoner jobb har blivit 1,2 miljarder.

Det har också kommit en intressant rapport (pdf) om EU-ländernas implementation av datalagringsdirektivet från en arbetsgrupp för dataskyddsmyndigheter i EU. Se även Futuriteters inlägg.

Nya Zealand verkar fullfölja planerna på att uttryckligen utesluta rena mjukvarupatent från vad som är patenterbart. Så här skrev tidigare en parlamentarisk kommitté som hade till uppgift att se över lagförslaget:

We recommend amending clause 15 to include computer programs among inventions that may not be patented. We received many submissions concerning the patentability of of computer programs. Under the Patents Act 1953 computer programs can be patented in New Zealand (…) Open source, or free, software has grown in popularity since the 1980s. Protecting software by patenting it is inconsistent with the open source model and its proponents oppose it. A number of submitters argue that there is no “inventive step” in software development, as “new” software inevitably builds on existing software. They felt that computer software should be exluded from patent protection as software patents can stifle innovation and competition, and can be granted for trivial or existing techniques. In general we accept this position. (källa)

Det är goda nyheter eftersom, såvitt jag vet, Nya Zealand är anslutet till TRIPS-avtalet. Proponenterna för mjukvarupatent i det tyska rättsfall som jag nyligen skrev om hänvisade just till TRIPS för att motivera varför mjukvarupatent måste accepteras. Nu får vi ett exempel att peka på där man gjort en annan tolkning och där en analys av just mjukvarupatent legat till grund för lagstiftningens utformning.

Brasilien har nu presenterat sitt förslag till upphovsrättsreformer och Michael Geist rapporterar att det bland annat syftar till att göra det olagligt att hindra människor från att använda sin fair-use eller att hindra åtkomst till verk i public domain. Detta kan jämföras med vad som står i senaste Acta-läckan: ”Each Party shall provide that adequate legal protection against a violation of a measure implementing paragraph (4) [=kringgående av tekniska skyddsåtgärder] is independant of any infringement of copyright or related rights”. Förhandlingsparterna verkar vara skrämmande eniga om att göra det olagligt att låsa upp DRM-skydd även om det sker för ändamål som är undantagna upphovsrättsskydd eller om verkens skyddstid har löpt ut. Det är bara ett av de många exempel på tokigheter.

Ett par andra märkligheter i Acta som fler gärna får titta närmare på är 2.18 3a) iii) på sidan 20 som talar om ”referring or linking users to an online location containing infringing material or activity”. Paragrafen ger visserligen tjänsteleverantörer en viss ansvarsfrihet, men verkar samtidigt genom texten i 3a) antyda att sådan länkning eller hänvisning utgör brott mot upphovsrätten eller de närstående rättigheterna. Ordet ”activity” är också intressant. Menas att det skulle vara olagligt att länka till exempelvis TPB? USA föreslår vidare i 3c) att ansvarsfrihet inte ska gälla om tjänsteleverantören drar någon ekonomisk fördel direkt kopplad till upphovsrättsintrång. Är det någon som kan förstå hur YouTube skulle vara möjligt att driva under de förutsättningarna? USA vill heller inte ge ansvarsfrihet om tjänsteleverantören får kunskap om att ”an activity using the material is infringing”. Här ser vi återigen ordet ”activity” och det är aktiviteten och inte enskilda handlingar som sägs göra intrång. Jag undrar om detta är tänkt att användas mot torrent-sajter för att kunna peka på fildelningsaktiviteten i stort utan att behöva visa att torrentfilerna i sig är olagliga.

WIPO släppte för ett tag sedan en studie med titeln Scoping Study on Copyright and Related Rights and the Public Domain. Utgångspunkten är att inte bara se public domain som det som ”blir över” i förhållande till upphovsrättsskyddade verk utan lyfta fram och belysa värdet av public domain i sig. Jag har inte riktigt hunnit gå igenom den än, men utgångspunkten verkar lovvärd så jag tänkte att jag skulle tipsa om den.

Nu har jag läst igenom det tyska domstolsbeslut (för den som vill finns även original-pdf) från april som av allt att döma innebär att det är fritt fram att patentera i princip vilken mjukvarulösning som helst i Tyskland. Man måste fråga sig om de inte har sett röran i USA och att amerikanarna eventuellt är på väg att rensa sitt system – om nu bara Bilski-fallet går vägen. Som bakgrund är det bra att känna till att datorprogram är undantagna från patenterbarhet enligt den Europeiska Patentkonventionen artikel 52, men det gäller endast ett mjukvara ”som sådan”. Följaktligen har det de senaste åren utspelats en långdragen kamp om att definiera vad ”som sådan” betyder. Ofta har mjukvarupatentivrare försökt kringgå undantaget genom att hävda att uppfinningen ger upphov till något slags teknisk effekt, hur långsökt den än må vara (och tro mig – de kan vara extremt långsökta).

Nåväl, det tyska patentet som nu prövats av högsta domstolen i Tyskland (Bundesgerichtshof) omfattar dynamisk generering av strukturerade dokument (som XML och HTML) utifrån mallar och förlagor i annat format. Genereringen sker med hjälp av skriptspråk på en server och processen styrs bland annat med hjälp av parametrar från klienten. Alternativet vore att sköta genreringen på klientsidan (webbsidebesökarens dator) med hjälp av en Java-applet, men med hjälp av serverlösningen blir det möjligt även för användare vars datorer har begränsad datorkraft och arbetsminne att ta del av dokumenten. Domstolen anser att lösningen därmed inte riktar sig till programmerare utan snarare systemdesigners som måste ta hänsyn till hela datorarkitekturen när de designar en lösning. Just detta att lösningen sparar arbetsminne och kraft hos klienten innebär enligt domstolen att den tar hänsyn till yttre tekniska egenskaper och villkor, och då problemet lösts med tekniska medel anses patenterbarhet föreligga.

Så här skriver domstolen:

Ein technisches Mittel zur Lösung eines technischen Problems liegt nicht nur dann vor, wenn Gerätekomponenten modifiziert oder grundsätzlich abweichend adressiert werden. Es reicht vielmehr aus, wenn der Ablauf eines Datenverarbeitungsprogramms, das zur Lösung des Problems eingesetzt wird, durch technische Gegebenheiten außerhalb der Datenverarbeitungsanlage bestimmt wird oder wenn die Lösung gerade darin  besteht, ein Datenverarbeitungsprogramm so auszugestalten, dass es auf die technischen Gegebenheiten der Datenverarbeitungsanlage Rücksicht nimmt.

Det framstår således som att Tyskland fullständigt öppnat dammluckorna för mjukvarupatent på allt möjligt. Visserligen tog inte domstolen ställning till om nyhetsrekvisitet var uppfyllt (vilket förhoppningsvis skulle stoppa just det här patentet), men det gör naturligtvis inte någon större skillnad när den nu tillåtit patent på i praktiken vilka datorlösningar och algoritmer som helst.

I och med att det nu sker ansträngningar att få till stånd ett EU-gemensamt patentsystem (något som både nuvarande och tidigare regeringen tryckt på för) så finns det en överhängande risk att vi kommer att få se försök till harmonisering som utgår ifrån de mest tillåtande tolkningarna, dvs. de värsta. Så det gäller att undvika en sådan utveckling medan tid ännu är.

Andra i samma ämne: Futuriteter, FOSS Patents
Uppdatering: ändrade blogginlägget för att klargöra att domstolen ifråga är Tysklands högsta domstol.

Monica Horten skriver på sin blogg IpTegrity att Acta-förhandlingarna nu officiellt är uppe på EU-agendan och att det blir den franska kommissionärskandidaten Michel Barnier som ihop med kommissionären för handelsfrågor Karel de Grucht kommer att sköta Acta-förhandlingarna med USA. Enligt Horten sade Barnier under EU-parlamentets  utfrågning (video) att informationsfrihet måste balanseras mot friheten att skapa och med artisters rättighet att tjäna pengar. Om hon tolkat honom rätt är det så att han menar att detta kan utmynna i informationskampanjer men också lagändringar. Flera länders makthavare har deklarerat att Acta-bestämmelserna ska kunna rymmas inom existerande lagstiftning. Möjligtvis kan man alltså tolka Michel Barnier som att så kanske inte är fallet. Se även Hortens lilla översikt över kommissionärer med ansvar över frågor som är relaterade till internet eller upphovsrätt.

Jag skulle förresten vilja passa på att återge en bit ur ett bra inlägg på Michael Geists blogg från i november om vilka öppenhetskrav man kan ställa på Acta. I inlägget Why The Lack of ACTA Transparency Is Not Standard jämförs ACTA-förhandlingarna med hur andra likartade internationella avtal förhandlats fram:

”The two WIPO Internet Treaties (WCT and WPPT) were negotiated in a completely open meeting at the Geneva Convention Center. The public was allowed to attend without accreditation. The draft texts for the WCT and the WPPT were public, and the U.S. government requested comments on the draft texts, which were available, among other places, from the U.S. Copyright Office.

Two other documents offer similar reviews of the transparency of negotiation documents and opportunities for public participation.  The inescapable conclusion is that the ACTA approach is hardly standard.  Rather, it represents a major shift toward greater secrecy in the negotiation of international treaties on intellectual property in an obvious attempt to avoid public participation and scrutiny.”

Även i USA börjar hemlighetsmakeriet ifrågasättas. Se till exempel senator Ron Wydens elva frågor (pdf) till senaten om Acta.

Om jag förstått saken rätt kommer förresten Michel Barnier också vara den som leder arbetet med att få till stånd ett gemensamt EU-patent. Redan förra våren skrev vår handelsminister att ”ett gemensamt EU-patent är min prioritet för i höst”. En sådan utveckling behöver inte i sig vara negativ, men det innebär stora risker för att de som tidigare har haft för avsikt att smyga in legalisering av mjukvarupatent åter ser sin chans.