Förbud av tal och teknik

februari 21, 2013

Skulle du våga publicera numret 225462883947465775513356118837353101017734575740 på din hemsida? [*]

Det är ett hashvärde för en fil som innehåller allt material på Pirate Bay. För den som inte vet vad ett hashvärde är kanske man skulle kunna förklara det så här: tänk dig att du har tagit ett foto och förminskar det till 6 x 6 pixlar i gråskala. Då har du komprimerat informationen så hårt att du omöjligt kan få tillbaka originalet, men det som du har kvar kan ändå tjäna som ett slags fingeravtryck för originalfilen.

Tolkar du ljusstyrkan för varje pixel som ett värde och skriver dem efter varandra får du ett stort tal i stil med det ovan nämnda – en kod som identifierar innehållet utan att vara innehållet. Liknande ”komprimering” kan naturligtvis tillämpas på godtyckliga filer.

Numera publicerar inte TPB några traditionella länkar på sin webbsida och driver heller inte någon tracker. Istället postas filers hashvärde. De BitTorrent-program som körs på användarnas egna datorer kan idag skapa en katalog över vilka IP-adresser som rapporterat sig ha information om en fil med en viss hashsumma. Denna katalog, kallad DHT, byggs upp på ett distribuerat sätt där varje användares datorprogram drar sitt strå till stacken och hjälper till med att svara på förfrågningar.

Mot bakgrund av detta är det intressant att ställa sig några frågor:

  • Skulle publicering av talet 225462883947465775513356118837353101017734575740 kunna ge nära 1 års fängelse och mångmiljonskadestånd?
  • Om du öppnar din BitTorrent-klient för att helt lagligt ladda hem t ex. operativsystemet Linux och datorprogrammet i bakgrunden, som en del av DHT-tekniken, automatiskt hjälper en annan användare att hitta rätt till andra, för dig helt okända, användare som delar ut en piratkopierad fil, gör du då något olagligt?
  • Om du inte gör någonting olagligt när du hämtar Linux på ovanstående sätt, varför ansåg då Hovrätten sig ha rätt att förbjuda internetleverantören Portlane att ge internetaccess till trackern openbittorrent.com?  Den trackern utförde väsentligen samma typ av jobb som din BitTorrent-klient med DHT-stöd gör. Lägg därtill att i båda fallen handhas ingenting annat än IP-adresser och hashsummor – inga filnamn eller beskrivningar förekommer. Det är alltså omöjligt att veta vilka filer som överförs.
  • Om vitesförbudet inte ska tolkas som att handlingen i sig är olaglig, innebär det då att domstolar har rätt att på liknande sätt förbjuda enstaka BitTorrent-användare från att använda sig av modern BitTorrent-teknik?

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna något helt annat som är värt att hålla ögonen på:

I september i år kommer Hovrätten för Västra Sverige i en vägledande dom (mål B 3613-12) att besluta om internetdomännamn kan be föremål för förverkande i Sverige (tingsrätten ansåg det), dvs. att domännamnet ifråga, om jag förstått saken rätt, tillfaller staten. Utöver att Nils Funcke tagit upp det och att det diskuterades kort på Internetdagarna så verkar saken ha gått ganska obemärkt förbi, vilket är högst beklagligt.

[*] Det här talet är nästan identiskt med det korrekta, men en siffra har ändrats. Se TorrentFreak för detaljer. Förresten, är det ingen T-shirtsförsäljare som funderat på att trycka upp det hexadecimala numret?

Johan Axhamn är sedan tidigare känd för att tillsammans med Cecilia Renfors ha föreslagit avstängning av internetanvändare, velat utöka möjligheten att tvinga internetleverantörer att blockera, filtrera och ”självsanera” (se även Copyriot) och nu senast att för Sveriges räkning under vårt EU-ordförandeskap ha fått ansvaret för kapitlet i Acta som rör internet. I samband med ett seminarium på juridiska fakulteten på Stockholms Universitet har han släppt en promemoria med titeln Ansvar för medhjälp till upphovsrättsintrång – särskilt i onlinemiljö (pdf). Jag rekommenderar att läsa exemplen 7.1 till 7.4 på sida 8 och framåt.

Den som förmedlar annonser till en webbplats som främjar upphovsrättsintrång kan göra sig skyldig till medhjälpsbrott menar Axhamn som skriver: ”Annonsförsäljningen och tillhörande intäkter behöver inte vara en nödvändig förutsättning för den olovliga fildelning som främjas av webbplatsen. Det har ingen betydelse om användarna kan begå olovlig fildelning på annat sätt eller om personerna bakom webbplatsen hade kunnat anlita en annan finansiär.” Vidare menar han krävs ”inte fullständig överensstämmelse mellan förmedlarens föreställning om det sätt på vilket webbplatsen främjar intrångsverksamhet eller vilka verk (eller närstående rättigheter) som användarna olovligen fildelar med stöd av webbplatsen. Annonsförmedlaren behöver inte heller vara medveten om vilka som utför den olovliga fildelningen.”

Om annonsörer skriver han: ”Om annonsören  får  indikationer på att dess marknadsföring  främjar den olovliga verksamheten,  t.ex. genom att bli informerad om att dess varor eller tjänster marknadsförs på webbplatsen, övergår dess agerade däremot  i ett otillåtet risktagande”. En part som även efter påtryckningar fortsätter att leverera internetaccess likt Portlane och Black Internet och kan också begå en brottsligt handling menar Axhamn och pekar på att en domstol skulle kunna anse att det föreligger indirekt uppsåt. I del 7.4 påstås att den som på en server lagrar (eller exekverar antar jag) en Bittorrent-tracker efter indikationer på att den använts för intrång måste upphöra med det för att inte riskera att bli straffad och behöva betala skadestånd.

Några stilla funderingar:

Om någon annonserar på sajten YouTube – begår de då ett brott?
Vill vi verkligen att internetleverantörer ska undvika alla kunder som kan tyckas riskabla?
En BitTorrent-tracker hanterar endast hash-summor och IP-addresslistor. Det är omöjligt att veta vad en öppen tracker används till. Menar Axhamn verkligen att lagen skulle förbjuda öppna BitTorrent-trackers? Moderna BitTorrent-klienter fungerar i mångt och mycket som ett slags tracker om DHT är påslaget. Fullföljer man Axhamns resonemang skulle det i alltså i princip vara olagligt att ha igång en BitTorrent-klient med DHT på sin dator även för laglig fildelning eftersom man kan komma att hjälpa andra som fildelar illegalt att nå varandra. Detta resonemang är det närmaste jag har sett någon komma att förbjuda tekniken i sig. Diskutera gärna i kommentarsfältet.

En intressant detalj i promemorian är förresten att Jan Rosén (som ville fördubbla skyddstiden för inspelad musik och bl.a. anlitad av regeringen som utredare i frågor som rör upphovsrättslagen) menat att de betänkligheter som hovrätten hade med att endast använda likgiltighetsuppsåt vid ”medhjälp till medhjälp” till upphovsrättsintrång är oegentliga och rättspolitiska.

Som motvikt kan jag avslutningsvis länka till Goda och onda medhjälpare — Är du socialt adekvat, lille vän? – Om Pirate Bay-målets betydelse av Jens Andreasson och Kristoffer Schollin. De behandlar delvis samma frågeställningar ur ett annat perspektiv.