Datalagring – ändamålsglidning i Norge

april 25, 2012

Situationen i Norge ger en tydlig bild av riskerna för ändamålsglidning som datalagringsdirektivet skapar. Norska motsvarigheten till SÄPO vill utöka Norges trafikdatalagring till att täcka ”ytringer som (…) blir publisert på nettsteder i form av kommentarer eller innlegg på debattsider”. Myndigheten vill även att tjänsteleverantörer som använder NAT lagrar addresser till webbsidor som användarna besöker. Aftenposten skriver om detta i artikeln PST vil legge nettdebatter under Datalagringsdirektivet. Såvitt jag kan se har man i Norge valt att göra det möjligt för tillsynsmyndigheten att utöka kretsen av aktörer som är lagringsskyldiga. Att man överlåter beslut som inskränker grundläggande mänskliga rättigheter till en myndighet på detta sätt finner jag högst anmärkningsvärt. Redan att Sveriges riksdag gett regeringen rätt att på egen hand – utan omröstning i riksdagen – bestämma vad som ska lagras i förordning tyckte jag var överraskande. Norge verkar ha gått ett steg längre.

Sedan man kanske ska tillägga att svenska brottsbekämpande myndigheter inte är så mycket bättre. Här ville de nämligen att geografisk position för den som talar i telefon skulle lagras varje minut under pågående samtal för att det skulle bli möjligt att i större detalj kartlägga rörelser (detta finns återgivet i propositionen). Och vi har ju vår egen ändamålsglidning i och med att regeringen nu ämnar ändra utlämning av trafikdata från att gälla allvarliga brott till enkla bötesbrott. Bland annat med argumentet att det inte är rimligt att den svenska implementationen av Ipred ger privata aktörer större befogenheter än polisen (se sida 102 i propositionen).

Angående datalagringen i Sverige har jag fått svaret från PTS gällande föreskrifter om vad som ska lagras att:

”När det gäller föreskrifterna finns för närvarande inga planer på att inleda ett föreskriftsarbete. I avsaknad av föreskrifter kommer PTS därför att vid oklarheter få ta ställning till de närmare detaljerna kring vilka uppgifter som ska lagras genom tillsynsbeslut i enskilda tillsynsärenden.”

Myndigheten ville heller inte svara på mina allmänt hållna frågor med följande motivering:

PTS kan dock inte lämna förhandsbesked hur lagen ska tolkas i olika situationer. Dina frågor är relevanta och det är mycket möjligt att dessa kommer att bli föremål för prövning inom ramen för PTS tillsyn men för närvarande kan jag därför tyvärr inte lämna några mer uttömmande och detaljerade svar.

PTS planerar att publicera en vägledning under maj, men några tekniska specifikationer inom ramen för en föreskrift för vad som ska lagras verkar alltså inte vara att vänta detta år.

På tal om Norge så slog förresten Norges Høyesterett i en ganska färsk dom fast att citaträtten inkluderar filmklipp. Eftersom norsk och svensk upphovsrättslagstiftning är mycket lika borde detsamma gälla även här. Jag trodde inte att citaträtten sträckte sig till film, så det kom som en positiv överraskning för mig.

4 Responses to “Datalagring – ändamålsglidning i Norge”


  1. Det har gått totalt överstyr med allt …. snart blir du väl reggad varje gång du tar ett andetag.


  2. Likheterna mellan svensk och norsk upphovsrätt är mycket riktigt stora, vilket kommer sig av det särskilda samarbete på detta lagstiftningsområde som bedrivits mellan de nordiska länderna under 1900-talet. Bestämmelsen om citat har till och med samma paragrafnummer (22) i Norge och Sverige, men det kan vara en tillfällighet…

    Den norska domen handlar dock, såvitt jag kan se, inte om huruvida citaträtten alls gäller filmverk, för enligt 22 § gäller den alla slags ”verk” utan att de räknas upp särskilt (uppräkningen finns redan i 1 §). Därutöver gäller citaträtten också ett antal ”andre rettigheter” (”närstående rättigheter”), bland annat utövande konstnärers rättigheter enligt 42 § (motsvarande 45 § i den svenska lagen) som käranden, en filmskådespelerska, hänvisade till. Den fråga som Høyesterett prövade var huruvida det aktuella citatet höll sig inom ramen för ”god skikk” (”god sed”), vilket det med hänsyn till ändamålet alltså inte ansågs göra (NRK förlorade därmed mot skådespelerskan).

    Citaträtten gäller för övrigt alla närstående rättigheter utom just fotografiska bilder (stillbilder), också detta i Norge precis som i Sverige. Det enda sättet att ”citera” ett fotografi torde vara att beskära det, medan en film (eller annan upptagning av rörliga bilder) kan klippas ned i tiden. Jag vet dock inte hur man har resonerat när man har avstått från att utsträcka citaträtten också till fotografier.

    • Tor M Says:

      Det stämmer att målet inriktade sig på en annan frågeställning och det är möjligt att det var välkänt bland dem som är litet mer insatta i upphovsrätten än jag att film omfattas, men för mig så kom det i alla fall som en överraskning. I dagligt tal brukar man ju mest tala om citat när det handlar om texter. Tack för referenserna till lagtexten!


  3. Den norske massmördaren och terroristen använde ett kopierat SIM-kort från en svenskt mobilabonnemang, som en svensk kvinna var registrerad på, för att undkomma identifikation och spårning.

    Vill man komma åt massmördare och terrorister så duger det med andra ord inte med datalagring och tjyvlyssning av elektronisk kommunikation.

    Gammalt hederligt polisärt spaningsarbete, med öppna öron och ögon, är det enda som duger. Det kräver dock att man reser sig ur den bekväma kontorsstolen.


Kommentarer inaktiverade.