Skyddstid för närstående rättigheter förlängs

september 12, 2011

De närstående rättigheterna för inspelad musik förlängs från 50 till 70 år. Det rapporterar idag SvD och DN. Det är ett ytterst beklagligt beslut som kommer att leda till att mer pengar går till stora skivbolag för gamla verk på bekostnad av nya artister. Det här är ytterligare ett exempel på skyddstullar mot historien.

Syftet för staten med att bevilja de här rättigheterna/privilegierna är att samhället ska få tillgång till fler verk. Därför är inte den kulturella allmänningen (public domain) att se som kyrkogård där gamla verk drar en sista suck, utan snarare som det egentliga slutmålet som motiverat hela resan dit. Ju kortare den resan är desto bättre. Det här EU-beslutet bryter mot detta sociala kontrakt. Istället för att det ekonomiska skyddet ses som ett medel för att nå ett mål har lobbyister övertygat våra politiker om att det är begränsningen för allmänheten att ta del av verken som är målet. Politikerna förordar inte längre att vi tar små doser bitter medicin (begränsning av tillgång till verk) för att må bättre (få ett rikt kulturliv), utan snarare att ju bättre vi mår desto mer bitter medicin bör vi ta. Det är ju inte klokt.

Om inte det ekonomiska upphovsrättsskyddet är tillräckligt starkt skulle det kunna finnas vissa verk som aldrig produceras och tvärtom, när ett verk skapas är det samtidigt ett bevis för att skyddet för produktionen av det verket var tillräckligt starkt. Med andra ord: för alla verk som hittills publicerats var skyddet tillräckligt starkt (!). Att retroaktivt förlänga skyddet är alltså inget annat än ge privilegier till enskilda på samhällets bekostnad.

Säg att en kommun har kontrakt med ett företag om att arrendera ut en bit mark under 50 år till marknadspris och att kommunen plötsligt på eget bevåg bestämmer sig att ändra kontraktet så att företaget får nyttja marken i ytterligare 20 år utan kostnad. Om saken upptäcktes skulle det gå till domstol och kommunen skulle fällas för lagbrott.

Och när jag nu ändå är inne på äganderättsanalogier – förespråkare för en expansiv upphovsrättspolitik brukar ofta mena att upphovsrätt är äganderätt och därför måste vara absolut. Men här talar vi om att ta delar av den kulturella allmänningen och skänka till enskilda individer och företag. I termer av äganderätt skulle alltså detta kunna jämföras med att staten tar allmänningar, låt oss säga havsområden längs den svenska kusten, och delar ut äganderätter till en liten grupp privatpersoner och företag utan några krav på kompensation till det svenska folket.

Beslutet är även märkligt ur handelssynpunkt. Joe Karaganis vid Social Science Research Council (SSRC) har skrivit en intressant artikel med titeln ”The European Strategy: Send Money to the US” om hur EU:s upphovsrättspolitik i många hänseenden ekonomiskt är till skada för EU.

Netopia skriver gillande om förlängningen och skulle gärna se att någon tar på sig att driva frågan om ”eviga skyddstider”.

Se även Viktualiebrodern.

7 Responses to “Skyddstid för närstående rättigheter förlängs”

  1. jeffer Says:

    Klokt resonerat! Men jag vet inte hur de som har makten ska fås till att lyssna? Känns som lagstiftarna bara har öra för mäktiga särintressen.


  2. […] Upphovsrättsrötan tar upp det faktum att EU idag är en stor importör av upphovsrättskyddat material. Det gör att de eventuella fördelarna som EU tror skall ske pga lagändringen mestadels hamnar utanför EU. Lagändringen gynnar bara USA på EUs bekostnad. […]


  3. @jeffer
    Legenden om ”Atlantis” har ett budskap till oss.:-/

  4. Tor M Says:

    @jeffer
    Tack. Personligen tror jag att vi måste jobba hårt på att förmå politiker att förstå att den ideella respektive ekonomiska upphovsrätten fyller helt olika funktioner och bör ges olika skyddstid. Den ideella upphovsrätten är till för att skydda upphovsmannen personligen medan det ekonomiska skyddet är till för att gynna allmänheten.

    Det är också viktigt att vi förmedlar till våra folkvalda att den ekonomiska upphovsrätten medför kostnader i form av sämre tillgång till verk.

    En framkomlig väg kanske är att förklara upphovsrätten mer i ekonomiska termer:
    Idag kan den egentliga upphovsrätten gälla i upp till 100-130 år. Vad är marginalnyttan vid den punkten, eller med andra ord hur många fler verk skulle produceras om upphovsrätten förlängdes från 100 år till 101 år? Det är faktiskt ingen teoretisk fråga – det är lätt göra en undersökning genom att fråga människor. Helt säkert skulle en sådan förlängning inte ha någon effekt alls, oavsett hur lång förlängningen vore. Därmed är det helt klart att marginalnyttan är 0. Hur stor är skadan då? Det kan man naturligtvis tvista om, men den är absolut inte 0. Ta t ex. den folkkära barnvisetonsättaren Alice Tegnér. Hon föddes 1864, men den som vill använda en av hennes visor, säg ”Ekorrn satt i granen”, kan fortfarande inte göra det fritt. Det står helt klart att skadan är större än nyttan.

    Ett annat sätt att förklara problemen är att tänka i termer av transaktionskostnader, såväl ekonomiska som mentala. I och med att det är så lätt att publicera någonting digitalt idag och att det ofta är väldigt krångligt eller dyrt att få tillåtelse att använda verk (även väldigt gamla sådana), så kommer ofta transaktionskostnaden att överstiga nyttan i det enskilda fallet. Det leder till att en mängd verk (t ex. remixade sådana) aldrig kommer till. Man kan jämföra med om staten bestämde att minimilönen ska vara 40 000 kr i månaden – då skulle naturligtvis många av de som har lägre lön bli av med jobbet. På samma sätt berövas samhället på en mängd kulturella uttryck på grund av de långa skyddstiderna.

    I Storbritannien lade utredaren Hargraves ganska nyligen fram sin rapport om immaterialrätt. Där finns en hel del att hämta om att upphovsrättslagstiftningen bör baseras på ett vetenskapligt underlag. Tänk om man kunde få sådana krav inskrivna i allmänna styrdokument.

    • jeffer Says:

      Precis den typ av förutsättningslös diskussion som du för, är vad som behövs i maktens korridorer!

      Lika uppenbart är detta inte sker. Lobbyn vägrar ta den debatten och har övertalat politikerna att dagens upphovsrätt bara kan förändras i skärpande riktning.

      Men finns det sprickor i maktens fasader? MP och V har ju en mer balanserad syn. Kanske Centern svänger delvis.

      Kanske PP eller någon kan inbjuda till en förutsättningslös konferens eller annan sammankomst för att gå till botten med detta från samhälls- och medborgarperspektiv?


  5. […] svenska: TT, Kulturbloggen, Viktualiebrodern, Upphovsträtan, Anders S Lindbäck Share this:TwitterFacebookDiggMerStumbleUponRedditE-postSkriv utLike […]


  6. […] inlägg: Skyddstid för närstående rättigheter förlängs, Retroaktiv förlängning av upphovsrätten – en liknelse, Skyddstullar mot historien. Like […]


Kommentarer inaktiverade.