Tingsrättens beslut i Portlane-fallet brott mot Europakonventionen?

maj 23, 2010

Juristens Funderingar har skrivit ett intressant inlägg om Stockholms tingsrätts beslut att förbjuda internetleverantören Portlane att leverera bandbredd till trackern OpenBitTorrent. Jag kommer att i allt väsentligt täcka samma ämne i det här blogginlägget, fast med målet att genom väl valda citat göra det litet lättare för läsaren att själv göra en bedömning av tingsrättens behandling. Här är en del av filmbolagens framställan så som den återges av tingsrätten i protokollet:

Portlane medverkar sedan i vart fall slutet av augusti 2009 till exemplarframställning och tillgängliggörande av Filmverken genom att tillhandahålla Internetaccess till Trackern. Portlane är medvetet om att Trackern används för illegal verksamhet i form av fildelning. Portlane har underlåtit att vidta verkningsfulla åtgärder för att förhindra intrång i upphovsrätten till Filmverken.

Med andra ord anklagar filmbolagen Portlane för medhjälp till brott och menar att det åtminstone föreligger ett likgiltighetsuppsåt, dvs. att Portlane är medvetna om att de medverkar till brott men ändå inte upphör med sin medverkan. De menar klart och tydligt att Portlane gör sig skyldig till en handling som kan föranleda straffansvar.

Artikel 6 i Europakonventionen ger ett skydd mot s.k. självinkriminering, dvs. att den som anklagas för brott inte ska tvingas belasta sig själv. Detta tog naturligtvis lagstiftaren hänsyn till vid implementation av Ipred, vilket kommer till uttryck i paragraf 53 d i upphovsrättslagen. Med anledning av att Portlane åberopat denna skriver tingsrätten:

Portlane omfattas alltså i och för sig av rätten att åberopa undantaget, under förutsättning att de uppgifter som informationen avser är sådana att de skulle röja att ställföreträdare för Portlane har begått brott.
[…]
Även information som senare kan användas som bevis mot den anklagade omfattas av rätten att inte röja egen brottslighet.

Så långt är väl allt i sin ordning. Men läs nu följande slutsats som tingsrätten drar:

Det har inte framkommit att någon konkret anklagelse om brott som kan föranleda straffansvar har riktats mot Portlanes ställföreträdare. Det har inte heller framgått att de uppgifter som Filmbolagens yrkande omfattar skulle kunna röja ett sådant brott eller på annat sätt innebära något stöd för att ett sådant brott har begåtts.
[…]
Den eventuella möjligheten att Portlane vid en rättslig prövning kan komma att anses ha objektivt medverkat till upphovsrättsintrång medför inte att undantagsbestämmelsen med framgång kan åberopas.

Jämför gärna det sista stycket i detta citat med det i det föregående. Lägg också märke till att tingsrätten låtsas som om anklagelserna mot Portlane endast gällt objektiv medverkan (dvs. oavsett om uppsåt förelegat eller ej), när det är tydligt att filmbolagen, genom betona att Portlane underlåtit att vidta åtgärder, implicerar en uppsåtlig medverkan till brott. Trots att det alltså finns en konkret anklagelse om brott – att A uppsåtligen medverkar till ett brott som B begår – menar tingsrätten att A är skyldig att uppge B:s identitet eller betala en halv miljon kronor. Detta borde såvitt jag kan se bryta mot Europakonventionens artikel 6.

Se även: Falkvinge och Cybernormer.

Uppdatering – rådmannen som varit referent i det här avgörandet svarar i ett mejl på min fråga:

”Filmbolagen har, som Du själv konstaterar, uppfattningen att Portlane har medverkat till upphovsrättsintrång. Detta är grunden för den talan om vitesförbud som filmbolagen för mot Portlane. Den prövning som tingsrätten gjort i anslutning till artikel 6 i Europakonventionen tar sin utgångspunkt i den praxis som utvecklats kring nämnda bestämmelse. Påståenden inom ramen för en civilrättslig process att motparten har medverkat till brott är enligt tingsrättens i beslutet redovisade bedömning inte en sådan konkret anklagelse om brott som avses i Europadomstolens praxis.”

Uppdatering 2: Juristens Funderingar följer upp med kommenterar till rådmannens svar.

Uppdatering 3 (8:e juni): På min följdfråga till rådmannen – om inte filmbolagen anser att Portlane medverkar till intrången just på grund av att de inte vidtagit åtgärder för att förhindra intrånget och hur är det möjligt att tolka det som annat än en anklagelse om subjektiv medverkan – fick jag svaret:

”Ja, visst är det ett påstående om att Portlane har varit medvetet om intrång. Men det är ändå inte en sådan anklagelse om brott som Innebär en konkret risk för straffansvar, enligt den bedömning vi har gjort.”

10 Responses to “Tingsrättens beslut i Portlane-fallet brott mot Europakonventionen?”


  1. Riktigt fint sammanfattat

    Mvh

    /J-O


  2. Ytterligare ett exempel på vilken juridiskt inkompetent mutkolv till pajasmyndighet tingsrätten är.

  3. jeffer Says:

    Om jag tolkar dig och Juristens Funderingar rätt så förutom att Tingsrätten bryter emot Europakonventionens artikel 6 – så kan man i bakgrunden spåra en systematisk vilja – observera VILJA – att vara partisk.

    Domstolarna är således – som det verkar – inte omedvetet, utan aktivt och medvetet partiska i alla mål som rör upphovsrätt. Och man är det systematiskt till fördel för upphovsrättsbranschen. Man använder alltså juridikens alla hårklyverier och dunkla tvetydigheter, med syftet att specifikt gynna upphovsrättens särintressen, på bekostnad av medborgarna och alla andra samhällsintressen.

    Detta i samverkan med att det politiska etablissemanget har exakt samma vilja och intention.

    Dessutom verkar samma strömningar gälla i många andra länders etablissemang (USA, Frankrike)

    Medborgarätten är verkligen hotad och det är bara operatörerna, kanske Google och några till som är motvikt. (Förutom PP)

    Här krävs alla goda krafters mobilisering. Det måste finnas fler som har intresse av att bekämpa denna ensidighet – exvis utvecklingsländerna…

  4. Tor M Says:

    jeffer:
    nja, jag vet inte just om man ska tolka mitt inlägg på det sättet. Eftersom jag varken är speciellt konspiratoriskt lagd eller har någon riktig erfarenhet av hur resonemangen brukar gå och arbetet skötas i våra domstolar, nöjer jag mig nog helt enkelt med att konstatera att beslutet framstår som helt felaktigt. Juristen är däremot skarp i sin kritik.

  5. Jonas B. Says:

    Skulle du inte kunna våga dig på en sammanfattning till, ännu enklare, för oss som inget begriper?

    Att domar kan vara tendentiösa gjordes ju väldigt klart av ljudboksmålet. Det faktum att killen hade så många ljudböcker innebar att det inom ramen för domen kunde anses att han tillgängliggjort dem för allmänheten.

    I min värld är det lite som att säga att tändstickssamlare borde straffas för mordbrand. Vad ska de annars ha så många tändstickor till?

  6. Tor M Says:

    Enkel sammanfattning:
    A) filmbolagen påstår att Portlane begår en handling som är brottslig när de förser OpenBitTorrent med internetuppkoppling.
    B) Den som anklagas för ett brott får enligt Europakonventionen inte tvingas att producera bevis emot sig själv. Ipred får därför inte tillämpas i de fall ett informationsföreläggande skulle leda till det.
    C) Tingsrätten påstår felaktigt att det inte finns några brottsanklagelser riktade mot Portlane, trots att filmbolagen just framfört en sådan, och ignorerar därmed B.
    D) Tingsrätten beslutar att Portlane måste betala en halv miljon kronor om de inte lämnar ut uppgifter om sin kund.

    ”Det faktum att killen hade så många ljudböcker innebar att det inom ramen för domen kunde anses att han tillgängliggjort dem för allmänheten.”

    Fast domarna som resonerade så var väl i minoritet? Men det är förstås illa nog ändå.

  7. Krister Says:

    Tor, lysande fynd och att du dessutom fått en kommentar från tingsrätten är enastående. Rådmannens svar är ett exempel på riktigt dålig rättstillämpning. Självklart kan du även inom ramen för en civilprocess grunda din talan på ett påstående om brott. Detta sker inte sällan när exempelvis ett komplicerat skadeståndsanspråk i ett brottmål avskiljs för att handläggas i särskild ordning som ett civilmål. Brottsanklagelsen från filmbolagen är enligt mitt förmenande väldigt tydligt och genom vitesföreläggande tvingas Portlane i strid med Artikel 6 att ange sig själv för brott. Man häpnar över denna rådmans ogenerade lögner!!

  8. JPume Says:

    När jag läser tingsrättens beslut står det inget om förbud att leverera bandbredd, bara om ett informationsföreläggande (kundens namn och epostadress samt uppgift om kunden finns inom EU).

    Förbudet att leverera bandbredd är väl ett helt annat ärende. Eller har jag missat något?

  9. Tor M Says:

    JPume,
    ja, det verkar vara ett annat ärende. Jag har bara hittat filmbolagens ansökan om förbudet. Är det någon som har tillgång till själva beslutet skulle det vara väldigt intressant att ta del av. Speciellt proportionalitetsavvägningen undrar jag hur den ser ut.

  10. Björn Says:

    Om Portlane skulle vägra lämna ut uppgifterna och istället betala vitet, hur skulle rättsprocessen fortlöpa då? Skulle tingsrätten ha någon möjlighet att förelägga ett nytt vite för att på så sätt fortsatt utpressa Portlane, eller får de helt enkelt rycka på axlarna och säga ”jaja, vi försökte i alla fall”?

    Det är fruktansvärt olyckligt att upphovsrättsbrott sköts på det här sättet i det enskilda fallet. Det är ett reellt hot mot civilrätten om det sker kategoriskt (vilket jag inte vet tillräckligt mycket om för att bedöma).

    Själv har jag slutat med fildelning sedan jag blev far. Inte för att jag tror att jag kan dömas i en rättsprocess, men för att jag för min familjs skull inte vill riskera att någon driver en process mot mig. Personligen känns det stundtals kränkande att jag ens ska behöva fundera på det när jag lever mitt liv på internet.


Kommentarer inaktiverade.